Kassörskan i ICA-butiken, killen på gymmet eller receptionisten på jobbet

Vissa människor berör oss mer än andra. Det är självklart att en nära vän kommer att betyda mer för våra liv än kassörskan på Ica Nära runt hörnet från där vi bor. De personer som betyder något för oss vet också för det mesta om det. Det intressanta i det hela tycker jag dock är att vissa personer faktiskt får en oerhörd betydelse för våra liv utan att vi själva väljer det. Utan att vi själva vill kännas vid att en vid första anblicken okänd person för oss kommer att påverka våra livsval. Utan att personen ifråga någonsin kommer att ha en aning om hur de påverkar oss. Ett bra exempel på detta är den "dyrkan" av idoler vi hyste när vi var yngre. Jag vill minnas att det tävlades om vem i Spice Girls man skulle vara. Man hade tillskrivit de olika "karaktärerna" egenskaper såsom Sporty, Posh och Ginger. Jag vill minnas att jag ville vara Sporty om jag skulle vara med och leka, mest för att hon hade minst avslöjande, bekväma kläder. Smygfeminist som jag var när jag var liten (jag vägrade klä ut mig till prinsessa också, men det är en annan historia). Det hela präglade vilka vi var i gruppen just då, och grejen som sådan gjorde att vi förstod vikten av att ha en roll i en grupp. Tjejerna i Spice Girls, och kanske framförallt deras klipska skapare, satte en ton för hur vi skulle bete oss. Trots att ingen kände dem eller medvetet tänkte på det.

I mitt vuxna liv så har Spice Girls inte speciellt stor inverkan på mina beslut. Självklart påverkas jag, liksom alla andra, av medias budskap. Men det är inte riktigt det som är syftet med det här inlägget. Syftet är snarare att beskriva hur det känns när någon kommer in i ett liv och som, utan att veta om det, har vänt upponer på det totalt. Tvingar en att se på sig själv, sitt liv och sina val ur en ny synvinkel. Egentligen kanske personen bara är en "trigger" för något man hela tiden gått och grubblat på i sitt undermedvetna. Vad det än är, så har jag träffat en sådan person nyligen. Ifrågasättandet jag gör är på gott och ont. Visserligen tror jag att jag behöver ifrågasätta; eftersom jag generellt befinner mig i ett vägskäl i mitt liv med avseende på jobb, karriär och hemstad. Men personen får mig att ifrågasätta ännu fler saker. Jag ifrågasätter de sakerna jag försakat och sagt att jag kan klara mig utan. Får mig att undra om det inte är dags att gå tillbaka några steg, göra om och göra rätt istället.

Det är egentligen oviktigt vad personen ifråga gjort för att få mig att komma till dessa insikter. Det intressanta är hur det kan hända. Hur en tämligen sluten person som jag är, och som vi alla på sätt och vis är, kan låta någon komma åt en så mycket på bara några dagar. Är det en egenskap hos personen ifråga eller är det något mellan mig och den här personen som går såpass mycket i samklang att jag omedvetet låter personen "komma åt" mig? Eller är det bara som jag var inne på förut; att personen är en trigger för något annat som jag egentligen alltid vetat om?